Kick ass – tillsammans ska vi klara det.

Det är exakt tre månaders sen. Då startade er roliga och efterlängtade resa.
Vi var i Göteborg på eftermiddagen, du kollade Allsvenskans första match i Blåvit mundering och din förväntan inför din långa ledighet med skidresa följt av påsklov var hög. Du var taggad. Vi åkte hem, tvättade och packade. Spelade Yatzy, trixade med vattenglas och gapskrattade. Vi kramades och busade i soffan och kramades igen.

Du tyckte det kändes konstigt att åka så långt bort. Men visst hade du rest långt längre på egen hand innan dess. Jo, sa du men det här känns väldigt långt bort.
Jag borde fattat. Borde känt in att något var fel. Så här långt ifrån har vi aldrig varit varann min älskade lilla ‘Fismartin’. Om och om igen undrar jag om du visste? Det är en jobbig tanke. För inte kunde du väl ha vetat på riktigt? Men kanske kände du att det var fel? Kanske följde du med på resan bara för att det var bestämt?

Jag önskar jag känt in och förstått. Det går inte en minut utan att jag längtar ihjäl mig. Allt fattas mig. Ditt skratt, dina blå spjuverögon, dina pranks, din snabbtänkthet, din värme, din omåttligt stora påhittighet, dina kloka tankar, dina kramar, våra brottningsmatcher i sängen, ditt sätt att se till att alla runt dig mår bra, din envishet och vinnarskalle. Jag längtar efter att se dig cykla, se din hand vinka till mig, ditt leende som spricker upp när vi möts. Jag längtar efter dina historier om allt bus ni hittat på i skolan, när ni lurat lärare och försökt bygga bomber. Efter alla dina tokigheter med att sälja ‘Bajs på burk’ och öppna ‘svart’ café i ditt skolskåp. Jag längtar efter alla dina utläggningar om vilka fotbollsspelare som spelar var och när de ska byta klubb och dina analyser av matcher som var bättre än poddproffsen du lyssnade på. Jag skulle älska att få be dig ställa in mjölken efter dig igen, att få tjata om att du måste ha på dig cykelhjälmen och att du ska smsa när du kommit fram till kompisar. Be dig sätta på dig jeans fast du har shortstävling med Aiden. Alltså bara det att ha shortstävling… Du lilla skitknas, oj vad du fattas mig.

Men för din skull ska jag inte vika ner mig. Jag ska vara stark. Jag ska jobba på att hålla ihop Gunnar, precis lika enträget som du alltid cyklade din dryga mil till & från skolan varje dag, lika enträget som du spelade basket och fotboll och aldrig ville missa en träning.
För din skull min älskling ska jag träna både fysiskt och mentalt och startskottet gick idag. You go one – jag körde löppass och badade i Hedegärdessjön första gången sen din begravning.  Och nu jävlar, let’s kick ass. Jag ska bli lika snabb som du runt Hedegärdessjön!!
Som nionde bästa tid av skolans alla elever blir det en tuff utmaning.
Lova att hjälpa mig på vägen, ge mig dina hejarop och en spark i baken.
Tillsammans Gunnar, tillsammans ska vi klara det.

💪🏼🙏🏻💖

 

Annonser