Språket jag inte förstår ska bli staplar

Vissa stunder vill jag ropa och uttrycka mig just nu, just här. Vissa stunder finns ingen energi till något. Emellanåt hittar jag inte tiden. Ibland är det balansen som inte hänger med. Som att jag är tudelad. Den ena sidan med driv och önskningar, den andra med djup trötthet och olust.

Förra veckan satte jag mig ned för att hitta ett nytt hållbart mönster. Ett mönster av jämna staplar i ett kalkylblad där värk, ångest, sorg och mentala dippar på sikt är små, knappt märkbara. Ett mönster där jag (förhoppningsvis) tydligt ser samband mellan kost, motion, sömn i relation till min värk i kroppen, min sorg samt ångesten. Jag samlar lyckoruspoäng, hittar mina guldkorn och förgyller stunder men värken talar om för mig att det inte räcker. Som talar min kropp ett annat språk jag inte förstår. Det är dags att jag lär mig detta utomjordiska, i allra högsta grad jordiska och märkliga språket så jag kan skapa det nya, vackra och hållbara mönstret.
#staplar #detnyaspråket

 

Annonser