Som havets vågor.

Lika stark som havets höga vågor där känslan av flow ger lyckoruspoäng, kärlek och ljus. Lika svag blir jag när vågen rullar ut och med sitt glitter porlar mot en strand. Som tömd och lite avmätt leken till havs.

Dagen har gett mig ljus, jobbet gett mig känslan av att vara ’tillbaka’ till mitt normala och på vägen hem tog jag bilpromenad längs en oslagbart vacker landsväg som skänkte grönska längs Viskadalen och långa mäktiga, vida blickar. Tacksamheten och ödmjukheten över att vara här & nu är påtaglig men likt den sköra porlande vågen faller jag ändå. Som vore jag ett skrumpet hallon som är på väg mot marken.

Jag faller som i slowmotion och vare sig kropp eller knopp orkar samla sig. Längtan & förtvivlan breder ut sig längs bröstet, krampar längs armar och ben och vrider runt i magen. Lägger mig på en filt i gräset, tittar på de fladdrande skira bladen av bok och björk och deras lek med vinden i den ljusblå skyn. Ögonlocken hasar sig nedåt och jag somnar som ett barn.

Tröttheten, denna djupa kraftlöshet får ta mig idag. Ta mig till nattens John Blund.

Imorgon ska jag bjuda mig på en tidig frukost och ny energi. Imorgon ska jag bjuda mig guld, glitter och ny inspiration❤️

Annonser