Mitt i är allt ut och in.

De här dagarna. De fyllda av ljus & lyckoruspoäng de vill jag virvla i, stanna i och för alltid känna dess styrka. De dagarna bär mig. Ger mig hopp & mod.

De här dagarna. De svarta, tunga, avgrundsdjupa. De tärande. De dränerar mig, ser min skörhet och förvandlar den till ett vapen att såga min själ med.

De här dagarna. De är en blandning av min vardag, min sanning och mitt liv. Jag önskar jag kunde kontrollera dess svängningar. Jag önskar enbart de ljusa fann kraften i mig men den lilla djävulen gömmer sig bakom örat och lockar fram svärtan när jag minst önskar.

Jag är frisk. Jag är sjuk. Du ser mig med min vapendragare på och bedömer mig. Du känner mig inte men av mitt yttre och min personlighet ser du mig stark, frisk och framgångsrik. Mitt yttre lurar dig. Gud vet att det lurar även mig. Jag tror jag är stark. Ser ljuset och får mod. Men ack, mitt inre bedrar och av mig är en synvilla. Jag är sjuk. Trött, depressiv och oförstådd.

De här dagarna.

Annonser