Som passagerare & dirigent

På min resa sitter jag en stund i baksätet & lutar mig tillbaka. Vill inte fundera för mycket och låter mig omslutas av vad som händer. Känner mina andetag ett i taget. Min glädje som spirar och kärleken till livet. Livet där jag börjar få energi & inspiration där något av min kreativitet bara kommer till mig.

Jag omfamnas och överväldigas av Karls oerhört oanade kreativitet & musikalitet där jag blir bjuden till nya beats allt som oftast. Det senaste ett gäng toner jag verkligen diggar. Känner även vördnad & stolthet över Studio Hildegard, min nya firma där jag skördar frukt varje dag och känner glädjen över att livet tar sig framåt varligt, steg för steg.

Kollar på Netflix med den svenska serien Kärlek & Anarki och asgarvar högt över spelet. Drar paralleller till Trump och hans alla utspel, som är de/var de bara ett spel dirigerat att han ska göra knäppa & oväntade saker. Kolla serien – den får många skrattpoäng av mig👍

Ja, det är skönt att pausa i baksätet och ändå vara dirigenten.

Tack livet & alla ni som är med i det🙏