Nej! Plötsligt har mitt fokus ändrats och jag känner ingen empati. Inget medlidande. Bara förakt.

För i helvete! Jag är förbannad på bussbolaget men nu är min tändning fullt på och jag skulle vilja tala med busschauffören personligen. Jag sover. Vaknar. Vrider mig. Svettas. Försöker somna om. Hittar inte. Allt kommer över mig, som är det en motorväg utan hastighetsbegränsning där alla känslor dundrar in i mig i maximal fart.... Continue Reading →

Powered by WordPress.com.

Up ↑