En bisarr känsla som pockar på att göra mer.

I våras blev jag tillfrågad att föreläsa om min sorg, om hur jag hanterar den och vad jag går igenom. Jag var inte riktigt mogen då men fick fler förfrågningar och när Mårten som jag känner ganska väl frågade om jag ville prova mina vingar för hans Rotaryklubb kände jag mig trygg i att svara... Continue Reading →

Dina ord sätter spår.

Det är en snirklig resa. En stunds styrka bryts snabbt till skörhet. Från avgrundens svärta bryter sig strålar av eufori in i själens epicentrum för att i ett svep bytas ut mot hjärtskärande sorg som känns övermäktig. Någonstans växer ilskan till liv och ur dess eld vaknar passion och månne engagemang för att ersättas av... Continue Reading →

TV4, Expressen, BT öppnar min väg

Varför? Varför väljer jag om och om igen att utsätta mig för media? Den frågan slängs upp varje gång jag gjort en intervju. Den gör mig  påmind om mitt liv i nuet, om min saknad och frustration. Ingenting blir bättre av intervjun. Jag känner mig vilsen och liten. Ensam och darrande. Jag ska delta på... Continue Reading →

Energi, kom till mig. Kom!

Får inte ihop det. Livet sviker mig. Energin tar slut hur jag än fyller på. Jag har tappat det. Tappat greppet. Tappat gnistan. Solhälsningen, meditation, promenader, nyttig mat och Fitline. Jag ser det vackra, ser solen ser vattnets gnistor, jag ler men nej ingenting hjälper. Jag vill inte neråt, vill inte känna klumpen i magen.... Continue Reading →

En helt vanlig fredag.

Min väninna frågar mig vilken dag det är idag och jag svarar fredag. Glad att komma på vilken dag det faktiskt är. Hon upprepar frågan och jag förstår att hon menar hur den här dagen känns för mig. Jag blir tvungen att stanna upp och fundera, känna efter en stund och inombords blir jag så... Continue Reading →

Powered by WordPress.com.

Up ↑