Göran, Victoria & Stina – kanske omedvetna hjältar & stjärnor

Geggan & kraschet inombords flyter ut i varenda cell & jag vill blunda bort livet.Så här är min hyllning till er tre godingar som nog omedvetet hjälper mig, som lirkar & virkar mig framåt på min nya väg.

Det regnar förändring.

Jag går in i lokalen. Har beträtt den röda mattan och känner hjärtats högre puls. Är liten och skör idag, vill liksom inte gå in och samtidigt vet jag att bara jag gör det kan hela känslan bli annorlunda. En millisekund och jag är på väg att vända på klacken då jag möter Ludwigs ögon.... Fortsätt läsa mer →

Som fasttjättad och bunden bland mörker.

På väg. Ja, på väg är känslan i hela kroppen. Vet att dit jag ska blir härligt och bra men kroppen förnimmer det inte alls. Mår illa, längtar efter Gunnar, känner stress och är noll i balans. Ser människor överallt m svarta och mörka ytterkläder. Så symboliskt med min inte känsla precis här och nu.

Varde ljus. Jag ser!

Under två år har jag väntat på att komma till en läkare som kan hjälpa mig med min huvudvärk pga mina tungt hängande ögonlock. De har gett mig sämre syn och bidragit till att jag lyfter pannan som en dåre. Rätt tröttsamt... Idag så blev det äntligen dags att få det överstökat med en operation.... Fortsätt läsa mer →

På väg. Som på turné.

Någonstans ska jag ta vägen. Någonstans ska jag hitta ett nytt hem där jag inte har dig i varje vrå. Där jag inte ser dig varje morgon till frukost, inte tänker eller blir påmind om våra ritualer och saknar dina skratt. Där jag inte ser dig cykla till skolan eller ropa ditt glada hej när... Fortsätt läsa mer →

Powered by WordPress.com. Tema: Baskerville 2 av Anders Noren.

Upp ↑