Vilken jävla slogan

För människor som mist barn blir livet aldrig detsamma. Jag personligen har min fantastiska vapendragare som jag tar fram många dagar när det är för tungt eller när jag behöver vara i ett annat läge. Hon, min vapendragare är som en sköld, en snygg tjej med skinn på näsan, glad och modig, fylld av livskraft.... Continue Reading →

Bortom dörren väntar en ny scen.

Ibland känner jag som att mitt liv spelas på en stor scen, som står jag i strålkastarljuset med en fantastisk scendekor som byts ut med blixtens hastighet och innehållet likaså. Jag ger allt jag kan här. Än om smärta ger sig till känna i form av huvudvärk, feber eller smärta i kroppen står jag pall. Det... Continue Reading →

Språket jag inte förstår ska bli staplar

Vissa stunder vill jag ropa och uttrycka mig just nu, just här. Vissa stunder finns ingen energi till något. Emellanåt hittar jag inte tiden. Ibland är det balansen som inte hänger med. Som att jag är tudelad. Den ena sidan med driv och önskningar, den andra med djup trötthet och olust. Förra veckan satte jag... Continue Reading →

Som fasttjättad och bunden bland mörker.

På väg. Ja, på väg är känslan i hela kroppen. Vet att dit jag ska blir härligt och bra men kroppen förnimmer det inte alls. Mår illa, längtar efter Gunnar, känner stress och är noll i balans. Ser människor överallt m svarta och mörka ytterkläder. Så symboliskt med min inte känsla precis här och nu.

Lera, skratt och manikyr.

Vader buffar på mig och vill gosa. Vi har precis varit ute, han är sjöblöt, lerig och allt annat än den jag vill ha i knät just nu. Kan inte annat än skratta åt hans tokigheter för att få mig att komma igång och kramas. Hans enormt stora kärlek som skänker så många stunder av... Continue Reading →

Min måndag. Please hjälp!

Jag vaknar av att paniken växer i mig. Det känns som har jag mjölksyra som kryper upp i hela kroppen och som smetar ner mig med lim så jag inte kan komma upp från sängen. Det pärlar sig runt halsen av svett samtidigt som benen känns kalla, som domnar de bort. Hjärtat slår snabbt och... Continue Reading →

Energi, kom till mig. Kom!

Får inte ihop det. Livet sviker mig. Energin tar slut hur jag än fyller på. Jag har tappat det. Tappat greppet. Tappat gnistan. Solhälsningen, meditation, promenader, nyttig mat och Fitline. Jag ser det vackra, ser solen ser vattnets gnistor, jag ler men nej ingenting hjälper. Jag vill inte neråt, vill inte känna klumpen i magen.... Continue Reading →

Svärtans flytt. Svart och hårt.

Idag. Jahaa. Igen. Mörker, ångest och fruktansvärd ilska. Stress kryper som myror och maskar i hela kroppen, det är tungt att andas. Vill skrika, vill hoppa. Vill försvinna och byta liv. Göra om allt igen. Få mina underbara barn igen och ge dem det jag önskar jag kunnat ge alla mina dagar. Vet att det... Continue Reading →

Powered by WordPress.com.

Up ↑